Koltrastens drillande sång når sin genklang i längst in i min hjärterot. Det fullkomligt sjunger i mig: ”Du ska inte tro att det blir sommar, ifall inte någon sätter fart”. Naturen har vaknat till liv och jag med den. Det är förunderligt att se oss nordbor gå från vinterns av iskyla präglade dvala till vårens livgivande värme. Varje väldoftande syrensnår griper tag i mitt efter sommar törstande inre och fyller mig med en efterlängtad kraft och passion. Årstidernas växlingar. Livets rytm.

I dag för femton år sedan stod jag brud. Liljekonvaljerna hade precis hunnit slå ut på en södersluttning intill Insjön i Dalarna så jag kunde plocka och ha till min brudbukett. Där, på randen till det stora äventyret kallat äktenskap, var jag och min blivande make fyllda av förväntan, mod (möjligen också ett mått av övermod – som sig bör) och kärlek. Kärleken som övervinner allt, som bär allt, uthärdar allt och består för alltid. Kärleken är den kraft som förmår att bära genom de mörkaste av tider, dödsskuggans dal, utmattningens djupa träsk och sjukdomens natt.

Av allt det jag och min man gjort är det få saker som betytt så mycket under resans gång som den tid vi investerade i förberedelser. Tillsammans med vår vigselpastor och hans fru satt vi ned vid sju tillfällen innan bröllopet och samtalade om förväntningar. Två livsryggsäckar fyllda av uppväxt, fostran, erfarenheter, gåvor och drömmar packades upp och om till en gemensam. Ekonomi, konfliktlösning, barn, sex, kärleksspråk – ämnena var många och oerhört viktiga. En del av det vi samlat på oss i våra egna ryggsäckar fick inte följa med i den nya, annat saknades och rekommenderades av det erfarna pastorsparet.

Läs också: 12 goda vanor att börja med för mer kärlek i familjelivet

Tillsammans knåpade vi ihop en skaplig packning som genom de här femton åren blivit till viktiga verktyg att förstå oss själva och varandra.

I packningen ingickett visdomsord som jag om och om igen återkommit till: ”Kärleken är inte en känsla – det är ett beslut som skapar känslor.” Även när livet går igenom de där riktigt iskalla perioderna håller man fast vid att den varmare tiden kommer. Ärligt talat, med tre barn, husrenoveringar, flyttar, utbildningar och utmattning är det inte alltid passionens lågor varit särskilt förtärande. Men den andra delen av kärleken – den djupare, den som är den innerliga, ordlösa och starka vänskapen – finns där även då. Den kärleken är starkare, mer pålitlig och mer dyrbar än den flyktiga förälskelsen. Precis som året har tider och stunder har äktenskapet detsamma. Och ser man på – till sist ger sig isen. Vinter följs av vår. Det vissna får åter liv. Hänryckningens tid är här. Och nu så har sommaren kommit, för jag har just tagit bort snön.

Läs mer: Vilket är ditt och din partners kärleksspråk? Gör vårt test!