Behovet av fysisk närhet är nästan lika stort som vårt behov av syre, vatten och mat. Personer som under lång tid lider av vad man på engelska kallar ”skin hunger” drabbas ofta av oro och mörka tankar. Direkt översatt betyder det hudhunger och innebär brist på fysisk närhet. Man kan känna sig värdelös, rädd att inte duga och har en tydlig känsla av att något fattas i livet.
– Alla av oss har skin hunger även om de flesta har någon form av tillförsel av det som mättar. Men vi ser fler och fler ensamstående – och allt fler som trots att man lever tillsammans med någon annan ändå lever med ett avstånd. Så visst är skin hunger vanligt, säger Kerstin Uvnäs Moberg, professor i fysiologi och författare till flera böcker om oxytocinet, närhetens hormon.
Att leva i nära relationer är ingen garanti för fysisk närhet. Skin hunger är något som även gifta par kan lida av, i synnerhet när barnen blivit så stora att man inte kramar och gosar med dem på samma sätt. En människa med ett aktivt sexliv kan fortfarande lida brist på den fysiska närheten som blir när någon håller om dig, stryker dig över kinden eller håller din hand.
Vad händer när någon rör vid oss?
– Oxytocin som också brukar kallas för kroppens eget må-bra-hormon frisätts när du kommer fysiskt nära en annan människa genom kramar, klappar, smekningar eller massage.
– Oxytocin fungerar som ett kitt som hjälper till att skapa och hålla ihop mänskliga relationer livet igenom och därmed också mänskligt växande och hälsa, säger Kerstin.
Behovet av fysisk närhet är medfött. Spädbarn som får alla behov tillfredsställda utom fysisk närhet riskerar en sämre utveckling och kan som vuxna få större problem med oro, osäkerhet och låg stresstålighet jämfört med barn som fått mycket fysisk närhet. Historien visar till och med exempel där barnhemsbarn dött på grund av brist på närhet.
Så skin hunger är en brist att ta på allvar.
Men har alla verkligen samma behov av närhet eller kan det finnas variationer?
– Det finns absolut variationer. Till exempel motverkas oxytocinet till viss del av testosteron vilket förklarar varför män kan tyckas ha ett mindre behov av beröring.
– Personer med aspbergers syndrom eller autistiska personlighetsdrag tycker också att närhet och beröring är svårt. Men man kan hjälpa dem till ett bättre liv genom att lära dem att ta emot kroppskontakt, säger Kerstin.
Finns det andra anledningar till att man tycker att beröring är oväsentligt – eller till och med obehagligt?
– Ja, du kan ha störningar i din oxytocinproduktion av olika anledningar. Det kan vara genetiskt, det kan också bero på att du inte fick så mycket närhet som du behövde när du var barn. Ett trauma som våldtäkt eller övergrepp kan också göra att oxytocinet låses fast.
Men det finns hopp.
Nya terapimetoder har visat att medveten fysisk närhet genom positiv beröring, till exempel att någon håller om dig tills obehaget tonar ut, gör att det negativa stresspåslaget dämpas. Det goda vinner.
– Stressreaktionen har sin tid men om du stimulerar den positiva beröringen blir den starkare och tar över, säger Kerstin.
Tror du att vi kommer att få se beröring på recept precis som friskvård och motion på recept börjar förekomma i viss utsträckning?
– Det är möjligt, men misstron finns i vissa grupperingar, delvis på grund av bristande dokumentation och dels på grund av personlighet. Undersköterskor har ofta mer koll på detta än läkare. Man måste nästan ha erfarenhet av det för att förstå, säger Kerstin.
Läs mer: Så visar du kärlek till den som har beröring som kärleksspråk
