Vi lever i ett av världens rikaste länder, där vi bara konsumerar mer och mer. Vi vill ha allt och det nu genast. Därför sitter nästan en halv miljon svenskar fast i skuldfällan och har skulder hos kronofogden. Vi äter också för ofta och för mycket. Under ett år stoppar en tvåbarnsfamilj i sig 84 kilo godis. Detta medan miljoner människor dör av svält.

Även när det gäller relationer vill vi ha allt för att vara nöjda. Hälften av alla äktenskap spricker. Bland annat för att vi kräver att vår livskamrat ska tillfredsställa alla våra behov av kärlek, uppskattning och bekräftelse. Vi borde vara realistiska och inte tro att en enda person ska kunna ge oss allt vi önskar och behöver.

När det gäller sex vill många ha snabba kickar. Med ett par klick på mobilen når de sekundsnabbt och helt gratis miljoner porrsidor.

Enligt Pornhub, som distribuerar nätporr besöktes deras porrsidor förra året under 5 599 000 000 000 timmar. Där krävs det varken romantik, uppvaktning eller förspel. Man behöver inte, som en man sa ”börja samla poäng på måndag morgon för att få en mysig fredagskväll med frun.”

Vi är heller inte nöjda med oss själva. Vi ska hela tiden utvecklas och bli bättre. Inte bara på jobbet utan också som mamma och pappa, man och kvinna.

Visst är det bra med positiva utmaningar. Men om vi aldrig är nöjda med oss själva så är det inte förvånande att den psykiska ohälsan bara ökar.

Vår önskan att få allting genast utan någon större ansträngning gör att vi också börjat tro på alla quick-fixar – lösningarna i självhjälpsböckerna. De där som talar om att vi på ett par veckor kan få bättre kondition, en smalare midja och en bättre självkänsla. Eller som en bok utlovade ”Have a new husband by Friday”.

Hjärnan är programmerad att söka snabba kickar framför det som är bra i längden. Redan i lustgården ville Adam eller Eva ta frukten från det enda träd de inte fick äta av. Men meningen med livet är inte att få allt. De som har allt är inte lyckligast. Eftersom de har inte har något att längta efter, drömma om eller se fram emot är de ofta uttråkade.

Jag tror i stället att meningen med livet är att älska, bli älskad och att försöka göra vad vi kan för att den här världen ska bli lite bättre. Visst är det bra att vi själva vill ha det bättre. Annars skulle vi fortfarande leva kvar på stenåldern. Men vi behöver lära oss att bli mer tacksamma och nöjda med oss själva och det liv som blev vårt.

I köket har vi en bonad som svärmor broderat, med texten ”Lycka är att ha något att göra, någon att älska och något att hoppas på”. Tänk om det är så enkelt.