Vi befann oss i köket båda två häromkvällen, jag och den 6-åriga dottern. Hon tittade på Barnkanalen på paddan, jag fyllde diskmaskinen med smutsiga tallrikar efter aftonens middag. Medan jag sköljde av kallnad spagetti hörde jag den första svordomen från paddans högtalare, men lät det bero. När även en andra svordom kom, också den uttalad av barnamun, kunde jag inte låta bli:
”Vad tittar du på för program? Jag tycker det är konstigt att man använder svordomar i ett barnprogram”, sa jag och slog mig ner bredvid dottern.

Programserien “Världens hemskaste sjukdomar” ska skildra “de värsta farsoterna som drabbat Sverige”. Det påminner till sitt upplägg om succéserien “Historieätarna” där två försökskaniner, i detta fall två barn, får leva sig in i hur det kan ha varit att insjukna i spetälska, kolera eller någon annan hemsk sjukdom. Barnen sminkas för att efterlikna de symptom som uppstod och de får prova på ofarliga, men ibland motbjudande dekokter och knep som användes för att försöka bota sjukdomen. Ett i grunden kul och lärorikt upplägg om Sveriges historia.

Men jag blev snart varse att svordomarna inte var något att rasa över i sammanhanget. Det var i slutet av programmet, där ett av de två barnen ”dör” i sjukdomen skörbjugg, som det blev otäckt på riktigt. Pojken stoppas ner i en säck, säcken knyts ihop och i nästa klipp ser man programledaren Erik Ekstrand hiva säcken över bord så att den hamnar i vattnet med ett stort plums.
Då drar 6-åringen häftigt efter andan.
”Å nej, nej, han kommer ju att drunkna!” säger hon och håller händerna för ögonen.
Den text som dyker upp i rutan: ”Testa inte detta hemma”, kan hon tyvärr inte läsa än. Hon förstår inte heller att pojken redan krupit ur säcken och undgår att hivas över bord.

Visst är det skönt att bli påmind om att vi numera slipper drabbas av skörbjugg, pest och spetälska. Det är på så sätt ett lärorikt och nyttigt barnprogram. Men jag undanber mig att barnen tvingas se andra barn ”drunkna” i en hopknuten säck på bästa barnprogramstid.