Isabelle, 18 år:

Jag pratar med dem om nästan allt. Om de frågar mig saker så svarar jag ärligt. Men om jag till exempel är intresserad av en kille så är det väl inte så att jag spontant berättar att nu är jag intresserad av den här killen direkt.

Isak, 18 år:

Nej, det gör jag inte, för vissa saker känns obekvämt att prata med föräldrarna om. Framför allt låter jag blir att prata om sådant som gäller sexliv och det som händer sent på nätter om man är ute och så. Om jag känner att behöver prata med någon om sådana saker så har jag kompisar jag kan prata med.

Josef, 18 år:

Nej, jag pratar inte om allt för en del saker är lite för hemligt. Allt som innebär att det är lite pinsamt, som relationer och allt sånt låter jag bli att prata med mina föräldrar om. Sånt håller jag mest för mig själv.

Albin, 17 år:

Inte ens chans att jag pratar om allt med mina färäldrar! Jag berättar väldigt lite för dem egentligen. Bara sånt som jag tycker berör dem. Skolan och relationer och så brukar jag inte ta med mina föräldrar. Men om jag verkligen skulle behöva lätta mitt hjärta så känner jag att jag kan prata med dem. Det handlar mer om att jag inte vill. De vill prata mer än vad jag vill, men de vet ju sina gränser också och vilka frågor jag vill svara på.