Vår terapeut Christina svarar: Du är väldigt arg på din man, men ändå mynnar din fråga ut i ett slags oväntad omsorg om honom: Det är jobbigt för honom att vara gift med mig.

Du är inte nöjd med honom. Men du är definitivt inte nöjd med dig själv heller. Det finns en uppriktighet, en vilja att utan försköning beskriva hur ni har det.

Jag uppfattar det som om du har ledsnat på honom och hans intressen, men det som oroar digännu mer är vem du har blivit. Är det så att du har blivit en missnöjd och otrevlig person som bara hackar på sin man? I så fall är din möjliga lösning på eländet är att ni skiljer er.

Kanske skulle hans liv bli trevligare om ni gjorde det. Visst, han skulle slippa en trätgirig hustru som han måste gå ur vägen för hemma. Men hur skulle det bli för dig? Vad ser du framför dig i ett liv som du inte längre skulle dela med honom?

Skulle du bli en nöjd och harmonisk kvinna då? Eller anar du att din känsla av ensamhet och missnöje skulle finnas kvar? Som om de känslorna egentligen inte har sin orsak enbart i honom och det han gör eller inte gör, utan har sin boplats i dig.

Men utan honom som extern måltavla, riskerar din kritik att i stället fokuseras bara på dig själv. Det självförakt du redan i dag känner över att du gör livet surt för din man, kommer troligen att finnas kvar även efter en skilsmässa. Men då i retroaktiv form, hur dålig du var som inte kunde överse med din... Läs mer