Kroppen är Guds skapelse, och danad så övermåttan underbar står det i Psaltaren 139. Samtidigt kan man tolka Bibeln som att kroppen inte är så viktig, eftersom vi också kan läsa om hur Gud har berett oss en ny, evig kropp i himlen. Kanske är det dessa olika budskap som gjort att många kristna verkar ha ett ambivalent förhållningssätt till sin kropp, tror Hanna Möllås. Hon har genom åren mött människor både i samtal och ute i olika församlingar och noterat att det i vissa sammanhang finns en slags märklig ovilja att tala om kroppen.

– Det finns en gammal föreställning kvar om att allt fokus på kroppen är fåfänga och visar att man inte är genuin.

Enligt Hanna Möllås finns det i kyrkan en mycket större öppenhet för att man ska jobba med sitt inre. Man talar gärna om sådant som självbild och självkänsla, och hänvisar till allt som Bibeln har att säga i dessa frågor. Men att fokusera på kroppen verkar för många kristna vara något obibliskt.

– Det är för mig märkligt, för det finns mycket belägg i Bibeln för att vi även bör ta hand om våra kroppar.

Enligt Hanna Möllås finns det många bra exempel på bibelställen som talar för att vi som kristna ska ta hand om våra kroppar. I Gamla Testamentet kan vi till exempel läsa skapelseberättelsen i Första Moseboken, där människan uppmanas att ta hand om Guds skapelse. I Nya testamentet kan vi läsa Första Korintherbrevet där Paulus uppmanar oss att ära Gud med vår kropp. Det finns goda anledningar för kyrkan att uppgradera sin syn på kroppen, menar Hanna Möllås. Så många av de problem hon möter bland människor som kommer till hennes mottagning skulle kunna förebyggas eller mildras om... Läs mer