Anonyma läsarfrågan:
Jag har alltid värdesatt vänskap. Nu börjar jag dock tröttna på en av dem som jag under lång tid betraktat som en av mina närmaste vänner. Vi har fram tills för något år sedan hållit kontakten ända sedan skoltiden, uppdaterat varandra om familj och arbete, skrattat, gråtit och pratat mycket i förtroende. Nu har relationen blivit väldigt enkelriktad, för det är bara jag som hör av mig. Trots sms, telefonsamtal och meddelanden på facebook, är det bara tyst från hennes håll. Detta är en sorg för mig, men samtidigt börjar jag tröttna. Vad tycker du, hur mycket ska man egentligen envisas innan man ger upp?
M.K

Terapeuten Christina svarar: Att det under en lång vänskap förekommer tider av delvis bruten eller ganska sporadisk kontakt är inte alls ovanligt. Det kan ha olika skäl, kanske flyttar man från varandra geografiskt eller så tar familjen och arbetet all ens tid. Ibland byter vänskapen karaktär och går från att ha varit mycket nära, till att bli mer distanserad.

Vilka som är ens närmaste vänner kan variera över tid, beroende på var man bor och hur livet och man själv förändras. De flesta har inte så många vänner i den kategorin, ofta inte fler än ett par tre stycken utöver familjen.

Under senare år har de sociala medierna möjliggjort att man än mer än tidigare kan hålla ett slags liv i många kontakter, utan att förtroligheten finns där. Det säger sig självt att de kontakterna ligger på en annan nivå än den djupa vänskapen, även om de likafullt kan vara värdefulla för den enskilde.

Läs också: Så påverkar din barndom ditt kärleksliv i dag

Du skriver att det är ”alldeles tyst” från din väns sida, men jag utgår ifrån att du ändå känner till om hon mår bra och har kontakt med andra personer? Kanske har du noterat att hon gör uppdateringar på sin facebook, men nonchalerar dina personliga meddelanden?

Att stänga ner vänskapen från ditt håll som ett tyst svar på det du uppfattar som hennes ointresse är förstås ett sätt att hantera situationen. Men eftersom du skriver att det handlar om en av dina närmaste vänner, inte bara vem som helst, så skulle det sättet säkert vara mycket otillfredsställande för dig. Det skulle lämna alla frågor obesvarade. Och det är förmodligen de obesvarade frågorna som plågar dig mest, särskilt frågan som handlar om vad du betyder för henne.

Om det inte finns någon direkt anledning för dig att tro att din väninna har för avsikt att såra dig genom att inte besvara dina hälsningar, så kanske du kan utgå ifrån att hennes tystnad har andra orsaker?

Varför inte i din nästa hälsning till henne ta upp dina frågor omkring er kontakt? Sätta ord på det du verkligen undrar över, det vill säga om vänskapen finns kvar eller ej och skriva att hennes tystnad har gjort dig osäker på vad hon anser och önskar.

Det kan göras på många sätt, men jag tänker att det är viktigt att hon samtidigt får veta att hon betytt mycket för dig genom åren och att du uppskattat er vänskap. Det är inte säkert att hon har förstått det.

Läs mer: Jag är så blyg att jag känner mig fängslad

Naturligtvis behöver du klargöra att din intention inte är att hålla fast vid något som inte längre finns, men att du inte heller bara vill släppa taget eftersom det som varit betytt så pass mycket. Kan du därefter låta dörren stå på glänt på obestämd tid, och låta henne veta att hon alltid är välkommen att ta upp kontakten när hon vill och kan? Eller ser du det som ett svek om hon väljer att prioritera annat och andra framför dig?

Du behöver tillåta dig att vara lika fri som hon är, inte stå kvar för att det är det du ”bör” göra.

Vänskap är ofta kravlös och det är lätt att man missar att också den relationen behöver ett visst underhåll. Men förväntningarna är på en annan nivå än i till exempel parrelationer, och det är ofta ganska outtalat vad man hoppas på. Å ena sidan gör det vänskapen mer avslappnad, å andra sidan kan missförstånd uppstå när förhoppningarna ser olika ut och man investerar olika i relationen.

Det senaste året är det du som investerat mest i er vänskap. Du har på olika sätt visat att du tänker på henne och undrat hur det står till. Självklart är det smärtsamt att inte få något svar, att uppleva att en gammal vänskap kanske är över utan att man får veta varför.

Hennes tystnad blir säkert extra provocerande för dig eftersom du aldrig skulle göra så själv. Kanske tror hon att er vänskap är stadigare, att du är tåligare, än vad som är fallet? Att vänskapen skulle klara hennes tystnad och att hon inte håller kontakten med sina vänner på det sätt hon tidigare gjort?

Det kan också hända att hon inte längre uppfattar er vänskap som lika viktig och nära som den varit tidigare. Men det innebär inte att hon är din ovän. Hon kanske blir lika glad som du när era vägar möts härnäst, men hennes behov av att under tiden underhålla kontakten är mindre än din.

Men, för att svara på din konkreta fråga, så tror jag inte på att du ensidigt ska ”envisas” med att skicka hälsningar, särskilt inte om du med det blir mer och mer besviken på henne. Bättre att i klartext tala om att du saknar kontakten med henne, dock utan att skuldbelägga.

För det är ju ingen pliktskyldig vänskap du önskar, utan en fri och äkta sådan.

Vill du ställa en anonym fråga till våra experter? Mejla info@fixakarleken.se