Jag kan inte sluta tänka på terrordåden i Paris. Så många frågor väcks bland både vuxna och barn när sådant här händer. Varför ville terroristerna döda? Varför ville terroristerna sprida hat? Och kommer vi någonsin att kunna leva i fred med varandra? Jag tror det. Jag umgås gärna med muslimer och besöker moskén i Fittja med jämna mellanrum. Där finns människor som längtar efter fred. För dem är terrordåd en förvrängning av islam, en skymf mot deras religion.

Vi som kristna, som vill leva i ljuset, behöver stå upp för dem och motverka att hat och okunskap sprids. Annars hamnar ännu fler i utanförskapet.

Vi frågar oss hur människor kan begå sådana här brott. Och hur kan de få andra att göra det? Jag tror att ett av svaren är utanförskapet. Det som göder kriminalitet. Bland de utstötta i samhället är det ingen match att rekrytera folk till Hells Angels, Al Quaida eller liknande. För i sådana organisationer kan människor som hamnat i mörkret känna en tillhörighet. Det är en farlig tillhörighet som ger dem rätt att till och med ta liv.

Jag hade själv kunnat gå den mörka vägen in i kriminaliteten. Men Gud och min tro tillät inte det. Guds ord och kärleken var starkare än lockelsen att bära vapen.

Vi som kristna måste visa vägen för de vilsna själar som släppt in hat och misstro i sina hjärtan. Och vi måste våga ta strid för våra muslimska vänner. Annars blir hatet i samhället ännu större.

Människan är inte fullkomlig. Vi är inte som Gud. Även om det är svårt att förstå, kommer det alltid vara så att vissa människor väljer hat över kärlek och förståelse. Men nu, mer än någonsin måste vi tro. Vi behöver en starkt tro på Gud. För det är ljuset i denna mörka tid.

Låt oss be för våra vilsna bröder och systrar. Låt oss lyfta de muslimer som lever fredligt och föredömligt. För de behövs. Precis som jag som ung hade min lärare, och kristna körledare, prästen och skolans kurator att se upp till, behöver unga muslimer goda förebilder. De behöver hjälp att välja det goda. Så att de inte lockas till mörkret och hamnar i utanförskapet.

Alla blir vi rädda när sådant här händer. Men det gäller att se till att inte rädslan och egoismen tar över inom oss. För då blir vi vår egen värsta fiende. Ta strid mot mörkret inom dig och våga se att de allra flesta muslimerna är våra vänner.

Besegra mörkret inom dig, låt din tro sprida ljuset.