Det rapporteras om det nästan varje vecka – våld och övergrepp mot barn. Det som inte får hända, händer hela tiden. I vår har många rubriker handlat om den 21-årige mannen som misstänks för grova våldtäkter och grova sexuella övergrepp mot ett stort antal barn i Småland. När nu sommaren närmar sig och många församlingar anordnar barnläger är det därför viktigt att tänka på hur man kan förhindra övergrepp, anser Madeleine Sundell som leder Frälsningsarméns arbete I trygga händer med målet att förebygga och motverka övergrepp.
– Många tänker att de inte behöver ta tag i detta eftersom det inte sker i deras verksamhet. Men om du inte har kunskap att identifiera övergrepp vet du ju inte om det sker eller inte, säger hon.
”I trygga händer” har funnits sedan år 2000 och Frälsningsarmén har tillsammans med scoutrörelsen varit en föregångare i att jobba med de här frågorna inom kyrkan. Alla som kommer i kontakt med barn och unga inom Frälsningsarmén måste gå en heldagsutbildning som består av interaktiva övningar och scenarios.
– Vi pratar om tre steg för att förhindra övergrepp: identifiera, reagera och agera. Alla ska veta vilka riktlinjer som gäller, säger Madeleine Sundell.
Riktlinjerna handlar till exempel om att alltid vara två ledare vid varje aktivitet, att vara på ljusa och öppna ytor och att tänka igenom noga och ha tillstånd innan man tar och publicerar bilder på barn och unga.
– Har man inte kommit så långt är det viktigaste att lyfta frågan och börja prata om hur man kan skapa en trygg miljö för barnen, säger Madeleine Sundell.
Sedan i december i fjol kan ideella föreningar begära ett utdrag från polisens belastningsregister på de personer som regelbundet kommer i kontakt med barn och unga inom deras verksamhet. Utdraget visar bara vissa brott, som sexualbrott och annan grov brottslighet. Inom Frälsningsarmén är det sedan dess obligatoriskt för alla som regelbundet medverkar i barnverksamheten att visa upp ett utdrag. Det gäller både anställda och ideella, nya och gamla ledare samt föräldrar.
– Vi tycker att det är enklare att säga att alla ska lämna in ett utdrag. Då blir ingen misstänkliggjord. Tyvärr vet vi också att de flesta övergrepp mot barn sker av någon som de känner, säger Madeleine Sundell och fortsätter:
– Men vi ger tolkningsmöjligheter till det lokala sammanhanget. Det här ska inte hämma eller förstöra, bara hjälpa.
Maria Furusand är barn- och familjepastor i Folkungakyrkan i Stockholm och barn- och familjesamordnare inom EFK. Hon har nyligen börjat jobba med de här frågorna i sina sammanhang. Hennes barnledargrupp ska snart gå en kurs med I trygga händer och hon har förberett dem på att de snart kommer att få lämna in ett utdrag från belastningsregistret.
– Jag har bara fått positiva reaktioner från mina ledare. Föräldrarna lämnar ju ifrån sig det viktigaste de har till oss och då känns det såklart viktigt att vi tar ansvar för de här frågorna i församlingen, säger Maria Furusand.
Efter att ha ringt runt till några olika församlingar vet hon att flera av hennes barn- och familjepastorskolleger också har börjat jobba med frågan.
– Alla jag har pratat med tycker att det är viktigt, men det är ett ganska stort arbete och inte självklart exakt hur man ska göra, säger hon.
Men Maria Furusand tror inte att det kommer att bli svårare att hitta ledare till barn- och ungdomsverksamheten efter att de börjar begära ett utdrag från belastningsregistret.
– Nej, jag tror tvärtom att man som ledare känner att det är viktiga frågor som tas på allvar.