Överväldigade. Makalös. Innerlig. Tårfylld. Underbar. Proffsig. Familjär.

Jag skulle kunna använda varenda superlativ i ordboken för att beskriva vår vigsel i lördags då Allhelgonakyrkan? På söder i Stockholm, blev en gospelkyrka för en timme.

Det var magiskt, tänker jag där jag ligger i solsäng under klarblå himmel, i en från gatan, osynlig oas med palmer och pooler i en fantastisk riad i Marrakesh.

Våra vänners excellenta musicerande och all sång, och en proffsig ljudtekniker som gjorde sitt yttersta.

Tillsammans med min nyblivne make försöker jag nu smälta allt det vi fick uppleva. Den fullständigt fantastiska vigseln och den kärleksöversvämmande festen som följde. För att inte tala om alla gratulationer och hurrarop vi fått via fb, sms, och andra meddelanden.

Vi tittar på bilder, ser filmer, minns orden i talen, påminns om allt det vackra, och är så tacksamma och lyckliga.

Och vi tackar Gud för alla fina människor som finns i våra liv, det är verkligen ingen självklarhet att alla skulle ställa upp för oss som de gjorde. Ljudfirman, mina vänner som dekorerade lokalen så vackert, alla som sjöng och som ville dela vår dag.

Både Janne och jag har fått uppleva dagar när livet inte var ljust, eller kändes det minsta glatt eller rättvist. Dagar som har gjort ont och då man helst inte velat gå upp.

Därför valde vi att ha tacksamhet som tema för vår dag.

Tacksamhet för varandra, för hur välsignat bra det kan bli även när det inte alltid blir som man hade trott. Och tacksamhet över att vårt val att fira kärleken och livet även kan få spilla över lite på andra i vår närhet.

Vi vigdes av pastor Niklas Piensoho, som i sitt tal till oss gav några specifika ord till oss var. Till Janne sa han: ’Gud är god’, och till mig: ’Äntligen’.

Och när vår vän Carola på slutet gav allt i sin ’Genom allt’, och vi gick mot utgången, med den vita duvan målad över dörren, så kände jag bara, Yes!!! ’Genom allt, genom eld och vatten. Du lyfter mig upp, och ger mig vingar, så jag ser, genom allt, att DU är där’.