Anonyma läsarfrågan:
Hej! Jag och min man har varit gifta i snart 10 år, och har bråkat väldigt sällan. De senaste månaderna har vi blivit superirriterade på varandra och grälat rejält minst någon gång i veckan. Kanske är det bara för att vi är utmattade då båda jobbar heltid samtidigt som vi renoverar huset … Själv är jag inte så orolig egentligen, för jag tycker det är skönt att vi reder ut saker, men jag ser att våra barn blir väldigt stressade, de verkar tro att vi ska skilja oss varenda gång! Hur skadliga är egentligen våra bråk för barnen? /Elin
Psykolog Alf B Svensson svarar:
Att det ibland uppstår konflikter i ert äktenskap är inte konstigt. Det är ett bevis på att ni lever i ett helt ordinärt äktenskap. De vanligaste konflikterna i ett förhållande handlar om pengar, arbetsfördelningen, barnen och saker man irriterar sig på i den andres personlighet. Kanske är det så också hos er? I så fall kan ju det vara en tröst. Skillnaden mellan lyckliga och mindre lyckliga äktenskap är inte antalet konflikter, utan förmågan att reda ut konflikterna på ett konstruktivt sätt.
Du har rätt i att man inte bara ska sopa problemen under mattan. Det löser inga problem utan skapar nya. Samtidigt måste vi lära oss att acceptera och leva med vissa saker hos varandra. Du och din partner kanske har vissa personligheter vi inte kan göra så mycket åt. Det är ingen ide att lägga tid och kraft på att gräla om saker vi inte kan göra så mycket åt.
Hur skadliga era gräl är för barnen beror helt på hur ni grälar. Det är inte fel att ni höjer rösten och visar era känslor. Men om ni kränker varandra, kommer med generaliseringar och personangrepp påverkar det både er relation och era barn negativt. Barnen blir inte bara ängsliga, utan lär sig också mindre lämpliga sätt att hantera konflikter.
Kan ni däremot hantera era konflikter på ett konstruktivt sätt och få ett bra slut lär ni era barn hur man hanterar konflikter. Det har de glädje av både nu och när de själva bildar familj.
Läs också: Han vill separera – vad gör jag?
Det är mycket mer konstruktivt att visa sin sårbarhet och berätta om vad man är ledsen och besviken för än att kritisera den andre. Försök också komma med önskemål som ”Jag skulle bli glad om du ville …” i stället för anklagade frågor som ”Varför kan du aldrig …”. Kan ni också försonas och få ett bra slut, så ser barnen att konflikter inte är något man behöver vara rädd för.
Prata också med barnen om att man i ett äktenskap ibland tycker och vill olika saker. Precis som syskon också bråkar. Berätta också att ni inte alls funderar på att skiljas. Barnen vill förmodligen inte skiljas från varandra bara för att de bråkar ibland.
Har ni lovat att älska varandra i både nöd och lust så tala tillsammans om det för barnen. Då tror jag de blir trygga och litar på era ord.
Läs också: Kärleken är inte bara en känsla utan ett beslut att hålla fast vid