Fråga Christina Halldorf: ”Alkoholfri släktjul – kan jag kräva det?” Foto: Fredrik Sandberg, TT Visa

”Alkoholfri släktjul – kan jag kräva det?”

Släkt och vänner

Jag vill inte att min man ska frestas att dricka - ska vi stanna hemma eller kräva alkoholfritt?

Hej, jag träffade mannen i mitt liv för bara något år sedan. Det är underbart för oss båda att vi liksom har hittat hem, för så känns det! Min man har haft ett ganska tufft liv med en uppväxt präglad av föräldrar som drack och sedan egna missbruksproblem. Nu är han själv nykter och håller sig helt borta från alkohol. För hans skull har även jag bestämt mig för att bli helnykterist. För min släkt däremot, som vi ska fira jul med i år, är det självklart att till exempel dricka starkvinsglögg och julöl till maten. Min man tycker detta är jobbigt, och han pratar till och med om att stanna hemma på grund av det. Egentligen är han nog tillräckligt stabil för att inte falla tillbaka i missbruk, men alkoholen väcker minnen av söndersupna barndomsjular och det gör ont för honom. Frågan är bara, kan jag verkligen be min släkt ändra sina vanor på grund av honom? Vad kan man kräva? /K.

Christina svarar: Man kan förstås aldrig kräva att någon annan gör något alls för min skull. Men självklart kan man alltid fråga och berätta om bakgrunden till sin fråga. Jag tror att det är precis vad du själv skulle önska att andra gjorde om det var du som bjöd till fest.

Dessutom är det glädjande nog så att efterfrågan på de alkoholfria dryckesalternativen stadigt ökar, också när det gäller glögg och julöl. Så hör med familjen om de kan tänka sig att förändra sin alkoholtradition den här julen, för er skull.

Men samtidigt är det här ett enstaka tillfälle. Fler tillfällen kommer naturligtvis framöver, när ni blir bjudna till sammankomster av olika slag, där det kan förekomma alkohol. Naturligtvis kan ni då välja att konsekvent avstå från att gå, för att inte riskera att må dåligt i den sociala samvaron.

Men kanske finns det en möjlighet för din man att på sikt förändra sin reaktion på andras alkoholbruk? När han nu tänker på julfirandet med släkten, blir han förmodligen helt fixerad vid den del som handlar om alkohol.

Och när tanken fastnar där blir oron och ångesten så stark att han helst vill stanna hemma.

Men den delen av samvaron utgör ju i ett sunt sammanhang en ganska begränsad del, det är som att låta en liten del av festen beskriva hela bilden.

En person uttryckte att hon kände det som om hon hade utvecklat en överkänslighet, en allergi mot alkohol, både på grund av det hon upplevt under uppväxten och det som hänt senare i livet. När hon kände doften eller såg en flaska, så slog hela alarmet i kropp och psyke till. Hon bara ville bort därifrån, fly från det som väckte så stort obehag. Men egentligen var det inte den aktuella situationen som skapade ångest, däremot rev den upp känslominnen som i sig innehöll så mycket ångest.

Nu var hon vuxen och fri att gå om hon tyckte att någon blev otrevlig eller om situationer på andra sätt blev jobbiga. Det kunde hon inte när hon var barn. Hon hade inte heller gjort det senare i livet, när alkoholrelaterade situationer urartat. Hon hade tvärtom känt sig oförmögen att göra någonting åt det som skedde runt omkring och även med henne.

Sakta men säkert hade hon nu över tid lärt sig att inte längre dras in i magnetfältet omkring alkoholen, att inte paralyseras av de intensiva känslorna, utan stå fri och stadig trots att andra drack och i stället fokusera på det och dem hon tyckte om. Men fortsatt undvek hon att gå ensam till bjudningar där hon trodde att det skulle förekomma alkohol, för ensam är inte alls stark, som hon sa.

Inte så att hon var rädd för att trilla dit igen, utan helt enkelt för att ha en vän att vända sig till för att slippa känna sig så utlämnad och utsatt.

Kanske skulle din man på sikt våga sig på att, tillsammans med dig, möta sin gamla ångest i stället för att försöka undvika den? Det kräver att ni har en deal när ni till exempel tackar ja till ett bröllop, hur ni ska agera om situationer blir alltför jobbiga.

Det viktiga, när ni tackar ja till något, är förstås att det är något ni verkligen gärna vill vara med på. Att det innehåller så mycket positivt av gemenskap och annat värdefullt som väger upp oron för att det kan förekomma alkohol. Och att inte låta blicken fastna på alkoholen, utan just på allt detta andra. Så att alkoholen inte längre blir 95 procent av bilden, när den i verkligheten kanske inte utgör mer än 5 procent.

Fråga experten!

Christina Halldorf, leg psykoterapeut, svarar på dina frågor om relationer. Mejla din fråga till info@fixakarleken.se

Kommentera

Logga in eller registrera dig för att delta i diskussionen
ANNONS