Veckans läsarfråga:
Jag är en man som har dåliga minnen och erfarenheter av tidigare förhållanden. Lever nu som gift sedan en tid tillbaka med en underbar kvinna. Hon har den senaste tiden blivit väldigt intresserad av olika typer av spel på internet. Dessa spel inkluderar ibland intensiv kommunikation med spelkompisar. En av dessa är en man som hon spelat med under ett par månaders tid och hon säger själv att det är väldigt roligt med honom för de är på samma nivå och han är trevlig.
Jag har påtalat att jag blir lite orolig över detta och att hon dras till detta spel och denna man så mycket som hon gör, men det har bara lett till att vi har grälat och kommit fram till att vi tycker olika i denna fråga.
Min fru säger att jag borde förstå att det som händer i spelet inte är på riktigt utan på låtsas. Hon säger att jag måste lära mig att lita på henne och att detta bara handlar om min svartsjuka och mitt kontrollbehov. Är det jag eller hon som tänker fel? / 49-åring
Christina svarar: Ja, vad som är på riktigt och vad som är på låtsas i cybervärlden är verkligen inte helt lätt att avgöra. Det kan också vara svårt att avgöra när det är rimligt att vara svartsjuk. Om din fru tillbringar mer tid med spelandet (och med den andre mannen) än tillsammans med dig så är det inte så konstigt om du blir osäker och svartsjuk. Men om ni har gott om fin tid tillsammans och du ändå känner dig orolig, så kanske det är dina tidigare erfarenheter som skapar svårigheterna.
Det finns samtidigt ingen anledning att förminska riskerna med alltför nära kontakter med någon man träffat på nätet. Men vägen ur en sådan alltför intensiv kontakt är inte att någon annan stoppar den. Det kan ändå vara en varningssignal om hon går i onödigt starkt försvar för att få behålla den oviktiga relationen. Är det sitt självbestämmande man försvarar eller har nätkontakten börjat bli något mer?
När en av parterna i en kärleksrelation mår dåligt av något den andre ägnar en stor del av sin tid åt, behöver båda se över sin del i det som sker. Ingen kan lägga allt ansvar på den andre och sedan fortsätta med det man tycker sig ha rätt till. Att älska innebär att sätta den andres behov över eller åtminstone i jämbredd med sina egna. Den som visar hänsyn och omtanke får i en sund relation tillbaka tillit och frihet.
Par som fastnat i den här typen av frågeställning kommer ofta till parsamtal där den ena parten är irriterad och vill att den andre ska skaffa sig ett eget liv i stället för att gå omkring och känna sig bortvald. Medan den andre säger: Jag har ett liv och i det vill jag vara tillsammans med dig. Det säger sig självt att sådana situationer kan bli ganska låsta.
Hur vi prioriterar vår tid är ett vanligt konflikttema i parrelationer. I ert fall handlar det om hur mycket tid och fokus som ska ägnas åt datorspel. För andra kan det vara jobbet, egna fritidsintressen och ibland även kyrkan. Alla engagemang som inkräktar på den gemensamma tiden, men där den andre lämnas eller väljer att vara utanför, kan bli problematiska. Det krävs att vi med respekt bemöter varandras önskningar och behov för att kunna skapa ett gott liv i djup gemenskap.
Ingen av oss kan, hur kärleksfulla och mångsidiga vi än är, vara den enda människan i den andres liv. Vi behöver fler människor, mer input som berikar oss och vidgar våra horisonter. Men det blir viktigt att centrum, själva det relationella navet i vårt livs hjul, utgörs av parrelationen. Annars blir äktenskapet en skumpig resa …
Kanske är det där ni behöver börja? Inte i det som drar er isär, utan i det som fogar samman. Hur ser det gemensamma livet ut? Kanske kan ni hitta fler intressen och aktiviteter som förenar er och som samtidigt skulle skapa en god motvikt mot känslan av att vara bortvald.
Svartsjuka är kopplad till rädsla för att bli lämnad och övergiven. Den dyker upp när vi är som mest sårbara och den hämtar näring ur vår oro för att inte duga och att någon annan kan komma att ta vår plats. Om vi dessutom har erfarenhet av att just det faktiskt hänt, kan oron växa sig närmast ohanterlig. Ett sätt att mota rädslan är att försöka kontrollera den andre. Men i stället för att minska oron, så ökar den. Tilliten växer inte av att någon annan gör som du vill, för att du manipulerar dig till det. Den andra måste själv vilja visa trohet och lojalitet.
För att bli fri från att styras av sin svartsjuka behöver man därför göra precis tvärtemot vad den känslan kräver. Den andre måste tillåtas göra det den vill och tycker om, även om det inte är vad du helst vill. Inte med ett snålt och ogint medgivande, utan med en önskan om att hon eller han ska ha det trevligt på festen med kollegerna eller vad det kan vara.
Hemligheten är att den som får förtroende och känner den andres tillit (eller vilja till tillit) oftast också vill visa sig vara förtroende värd. Dock finns inga garantier, vilket du smärtsamt erfarit tidigare. Men det är den andres ansvar att hantera det förtroende man fått. Ditt ansvar är att älska med öppen hand. Det är en så svår utmaning att vi som par behöver hjälpas åt för att klara den.
