Björn Ogéus är överläkare i psykosomatisk medicin, författare och kristen. Just nu är han mitt uppe i arbetet med sin tredje bok om människor i kris. ”Frihet för sorgsna själar” ska boken heta, och den handlar om att ta sig igenom sorgen för att sedan våga gå vidare. Sorgeprocessen har enligt Björn Ogéus två faser. I fas ett kämpar vi ofta med frågan ”varför”. Den kan rikta sig mot Gud, mot den som gått bort eller mot livet självt. Känslor av förtvivlan och ledsamhet blandas med känslor av rädsla och ilska. I fas två börjar vi förstå att det som hänt faktiskt har hänt, och att allting från och med nu är annorlunda. Sorgebearbetningen blir mer styrd av kärlek och de ömma, goda minnena blir starkare.

– Man vet att ens sorg är bearbetad när känslorna börjar präglas mer av vemod än av smärta, säger Björn Ogéus.

Något som kan störa människors sorgeprocess är andra människors åsikter. Bara den som sörjer vet vad den mår bäst av just då.

– Om man vill vara ensam, ska man vara det. Och ingen annan har heller rätt att döma den som vill gå ut och träffa folk.

Under sina samtal med människor i sorg har han också mött dem som låter bli att gå vidare i livet, eftersom man då skulle känna skuld gentemot den som avlidit.

– Det är tråkigt, för väldigt sällan är det ju så att de vi älskat hade önskat oss olycka.

Dessutom, menar Ogéus, överger vi aldrig dem vi en gång hållit av, även om de går bort. För precis som hjärtat rent anatomiskt har olika rum, som till exempel förmak och kammare, tror han att det är så även mentalt.

– Varje vän vi har får ett eget rum i vårt hjärta som ingen annan kan ersätta. Den vännen finns alltid där.