1) Inse att världen är större än civilstatus
Vi har en tendens att dela upp människor, även i kyrkan. Om vi slutar dela upp människor utifrån vilken civilstatus de befinner sig i ökar möjligheten att vi möter varandra som människor och inte som etiketter. Insikten gör också att vi kan forma ett språk som inkluderar en mångfald och inte talar i enfald.
Läs mer: Kristen dejting – Hur gör man?
2) Låt inte olikheter konkurrera utan komplettera varandra
Församlingen är kanske som vackrast när vi får mötas över olika gränser som annars ofta hindrar möten. När exempelvis en hemgrupp blir en gemenskap som består av människor med olika civilstatus och livssituationer kan vi berikas av varandras olikheter. Vi får tillsammans, oavsett civilstatus, öva oss att bära varandras bördor; att glädja sig med dem som är glada och att gråta med dem som gråter.
3) Låt Jesus vara målet, inte kärnfamiljen
Målet för det kristna livet är inte kärnfamiljen. Målet är följa Jesus. Tala inte om kärnfamiljen som det högsta goda, det kristna livet är ingen trestegsraket som tar oss från singelskap till tillsammansskap och sedan äktenskap. Hur vi följer Jesus tar sig olika uttryck. För en del är det inom en kärnfamilj, men för många är det enbart under en begränsad del av livet. Låt inte målet vara partnerskap, utan lärjungaskap.
