Stereotypbilden av kristen dejting: Träffas i ungdomsgruppen, alternativt på läger. Bli kära. Förlova sig, gifta sig ungt och sedan slå sig till ro med sin partner.

Kanske är det en elak beskrivning, men Simeon Hagström, Sofia Svensson och Charlotte Jörnland menar att det är så många i kyrkan tänker att det ska gå till. Fast själva bryter de mot mönstret. De är alla tre singlar trots att de passerat 25. De är eniga om att dejtandet i kyrkan blir svårare ju äldre man blir.

– Rent statistiskt finns det färre killar än tjejer i kyrkan. Jag kommer ihåg nyårslägren i tonåren där det gick två tjejer på varje kille. Och det blir inte bättre med åren. Det känns som om vi i kyrkan har ett utbud stort som Gotland medan alla andra kan välja från hela Sverige, säger Sofia Svensson som arbetar som barn- och ungdomsledare i Betlehemskyrkan i Stockholm.

Det är också här vi möts för vår intervju. Trots att trion inte känner varandra flyter samtalet lätt från start. Singelskap i kyrkan är en fråga som engagerar.

Charlotte Jörnland, som till vardags är kurator, har också noterat det skrala utbudet av kristna killar. Hon har dessutom lagt märke till att killarna i kyrkan bara verkar vilja ha en viss typ av tjej.

– Som tjej ska man inte vara för ”på”. Man ska inte ta initiativ, utan lite diskret röra sig i hans krets. Man ska inte gå fram, men däremot ge blickar och skratta – att skratta är viktigt som tjej. Om man har tur kanske killen vågar komma fram.

– Jag tror att detta delvis beror på att könsrollerna är mer traditionella i kyrkan än i övriga samhället. Vi lever fortfarande med föreställningen att det är männen som ska ta initiativ, säger Charlotte som själv fått erfara att det inte gått så bra när hon försökt utmana den normen.

Simeon Hagström delar bilden av att killar inom kyrkan får uppvaktarrollen, men att de egentligen är kluvna.

– Man brukar ju säga att många killar letar efter någon som är som deras mamma, och mammagenerationen frikyrkliga kanske var lite en annan typ. De anpassade sig i större utsträckning till en traditionell kvinnoroll.

– Många killar skulle nog tycka att det vore skönt om tjejerna tog initiativ, samtidigt som föräldragenerationen fortfarande utgör en slags förebild.

Läs mer: Får man dejta flera samtidigt?

Är kyrkan en bra plats att hitta en livskamrat?

Charlotte:

– Det skulle kunna vara det, det finns ju bra människor där. Men vi är inte så bra på att dejta.

Simeon:

– När jag var yngre var det ett återkommande fenomen att tjejerna i kyrkan blev ihop med äldre killar. Ibland var det icke-troende killar som kom till kyrkan och raggade för att de hade fått höra att det fanns snygga tjejer där. Jag och mina kompisar kunde ju inte riktigt börja bjuda ut 11-åringar så vi tänkte att vi skulle vänta tills vi blev äldre och att de yngre tjejerna då skulle vilja ha oss. Men jag vet inte varför det aldrig blev så.

Sofia:

– Det som också är problematiskt med dejting i kyrkan är att man ses så mycket på olika samlingar. Om man vill dejta någon får man alltid väga det mot risken att utmana den fina gemenskapen i hemgruppen till exempel.

Är det en anledning till att singlarna i kyrkan inte blir ihop med varandra?

Sofia:

– Jag tror delvis det.

Charlotte:

– Sedan har vi en syn att man måste hitta rätt på en gång, vilket gör att man blir rädd för att testa sig fram. Jag är uppvuxen med en bild av att jag direkt skulle hitta en pojkvän och gifta mig med honom.

Sofia:

–  Ja, killar utanför kyrkan ser inte automatiskt ett altare framför sig när man börjat dejta. De kan spontant säga: ’Vad härlig du är!’ Och då känner jag: ’Vad gött att du säger det så att jag vet’. Jag upplever att kristna killar inte är lika bra på känsloyttranden.

Charlotte:

– Där har jag en teori. Magnus Malm brukar prata om att vi inom kyrkan inte övas i att lyssna på våra känslor. Vi är så måna om att leva rätt att vi inte utforskar våra känslor utan ser dem som vilseledande. Det gör i sin tur att vi inte förstår oss själva och att vi av rädsla inte vågar dejta någon.

Läs mer: ”Det låser sig varje gång jag bli förälskad”

Sofia, Charlotte och Simeon kommer från olika kyrkliga sammanhang. Sofia från EFS, Charlotte från EFK och Simeon från Pingst. Men de delar bilden av hur ledare de sett upp till satt standarden för hur man ska tänka kring relationer. De håller med om att det är viktigt att tänka långsiktigt och att inte såra någon, men sörjer samtidigt att ett överdrivet fokus på äktenskapet kan skapa hinder för människor.

– Jag minns en ledare jag hade när jag var tonåring som sa att hon skulle gifta sig med den första personen hon kysste. Det blev utgångsläget för mig som femtonåring, berättar Sofia.

– Oj, det är ju en fruktansvärd press. Nu har jag kysst någon, nu ska vi gifta oss, säger Simeon och alla tre skrattar.

I dag är Sofia själv ledare för tonåringar och noga med att ge flera bilder av både äktenskap och singelskap.

– I kyrkan pratar vi ofta om giftermålet som målet framför alla andra mål. Man kan höra vittnesbörd av typen ”När jag gifte mig och fick barn förstod jag meningen med livet”, vilket kan vara tufft att höra för någon som är singel.

– I Bibeln står det ”Om du brinner av åtrå, så gift dig” men om man inte har någon att gifta sig med, vad ska man göra av sin åtrå? Den har man ju haft sedan man var 15. Jag tror många brottas med att inse att livet har mening och att man kan finnas i betydelsefulla relationer trots att man inte är gift. Det är klart att jag hade gift mig om jag kunnat, men det är inte så lätt.

Hur skulle ni önska att det såg ut i kyrkan när det gäller dejting?

Charlotte:

– Mindre snack och mer handling. På Hönökonferensen till exempel, där står man bara och tittar på varandra i stället för att gå fram och prata. Vi måste bli modigare och våga dejta mer. Att ta en kaffe med någon behöver inte vara någon stor grej.

Simeon:

– Jag önskar också mer raka puckar, att vi vågar säga som det är. Men sedan fattar jag också att det kan skrämma bort människor om man är för påstridig. Om man tar det långsammare kanske något kan växa fram.

Charlotte:

– Fast om fler skulle gå emot normen och våga bjuda ut varandra på ett mer naturligt sätt skulle vi skapa en annan kultur.

Sofia:

– Jag har varit en del på kristna dejtingsajter på nätet och har förvånats över hur många unga som finns där. Då tänker jag: Men varför är ni här? Var ute i verkliga livet i stället och träffa någon. Kanske har nätdejtingen gjort oss mer bekväma så att vi inte vågar ta initiativ när vi ses. Jag tänker att vi måste bli bättre på att berätta om att vi vill träffa någon, tipsa varandra om singlar och vara generösa med våra kontakter.

Även om Simeon, Sofia och Charlotte tror att det kan vara enklare att träffa sin livspartner när man är 20 eftersom man har mer tid att umgås bara för att man trivs ihop, finns det fördelar med att hitta någon även senare i livet.

– Om man hittar någon när man är över 30 finns det goda chanser att det håller eftersom man blivit mer trygg i vem man är. Man vet mer vad man vill och har mer realistiska förväntningar på ett förhållande, säger Charlotte.

Läs mer: Gud har kallat mig att vara singel för alltid