En dålig ton, och tuffa attityder makar emellan är inte ovanligt. Det berättar Laila Dahl, en av våra parterapeuter.
Redan första gången ett par kommer till henne för samtal brukar det märkas i hur man samtalar med varandra. Vissa använder mycket sarkasm, ironi och hårda skämt.
– När man gör dem uppmärksamma på hur de låter mot varandra kan det komma fram exempel på hur den tråkiga tonen påverkar dem på hemmaplan. Det kan till exempel handla om att kvinnan kommer hem med en ny klänning och visar upp för mannen som bara säger men oj då, vad kostade den där? Trots att han innerst inne tänker att hon är väldigt fin i den.
Den här typen av anti-reaktioner och hårda attityder mellan två personer som egentligen tycker om varandra, kan bero på att den ena eller båda i relationen har fått den med sig hemifrån. Att ens egna föräldrar talat så till varandra.
Det behöver inte alls ha att göra med hur mycket man egentligen älskar eller uppskattar varandra. Man vet bara inte hur man gör när man visar sig sårbar inför sin partner och därför gömmer man sig bakom en tuffare attityd.
– Kanske vill mannen egentligen säga, oj vad fin du är. Nu blir jag nästan generad, men han har inte lärt sig att uttrycka sig så, utifrån sina känslor.
Risken är att den andre känner att den måste ge igen med samma mynt. När man hela tiden blir lite kränkt och besviken på sin partner sätter man upp samma hårda eller sarkastiska attityd, tillbaka och så fortsätter det så här. År ut och år in.
– Då förstärker man den hårda attityden i sin relation, i stället för att bygga en öppenhet för att vara sårbar.. Man ökar avståndet till varandra i stället för att komma närmare och man vågar aldrig avslöja för den andre vem man egentligen är eller vad man känner.
Att vända på det här på egen hand går inte – båda parter måste komma överens om att man behöver förändra sitt beteende, menar Laila Dahl.
Däremot kan det vara så att en måste våga börja. För om båda sitter och väntar på varandra och på att den andre ska sluta upp med sin sarkasm eller sin hårda stil händer inget.
– Om man vet att man har fastnat i det här måste man våga ta tag i det. Till att börja med kan man låta bli att kasta tillbaka. Men sen behöver man också tala om hur man känner. Att visa sig sårbar kan vara det läskigaste av allt. Det kräver att man tar risken att den andre fortsätter hugga tillbaka med samma tuffa attityd – men någon måste börja.
När man sedan kommit så långt att man är överens om att ta tag i sin ton och kommunikation får man helt enkelt bestämma sig för att var och en sak försöka från sitt håll.
– Ett bra sätt är att sätta sig ned och prata om hur man ska rensa i sitt ordförråd mot varandra. Jag brukar ge de här paren i hemläxa att de ska ha nolltolerans mot sarkasm, ironi och elaka skämt. Det innebär att de måste tänka sig för innan de pratar med varandra under den första tiden, och det kanske kan kännas jobbigt. Men man måsta jobba med det för att det ska bli någon skillnad.
Att ha en bra attityd och god ton mot sin partner är inte bara är viktigt för relationen. Om man har barn tillsammans påverkar det även dem. Den jargong vi har tagit efter våra föräldrar kan våra barn ta efter oss i sina framtida relationer. Har man misslyckats med tonen hemma så att barnen känt av den hårda stämningen ska man inte vara rädd för att tala med dem om saken.
– Säg som det är. Att ni har upptäckt att vi inte alltid låter så trevliga mot varandra och att vi vill ändra på det. Få med barnen i detta också. Det är okej att visa sig sårbar även inför sina barn.
