Se barnet!
En av de saker som ger människan mening är känslan av sammanhang. Därför kan en kyrka, där människor i alla åldrar möts, ofta varje vecka, vara den perfekta platsen för ett barn som funderar över sin plats i tillvaron.

Låt inte barnen i din kyrka bara passera i grupp. Se dem som individer. Säg hej till barnen du möter om söndagarna, fråga om deras namn, och var nyfiken på vad barnen har för intressen. Även om det känns som om samtalet går trögt ibland och även om vissa barn är blyga kan ett sådant samtal sätta avtryck och göra att barnet går stärkt ifrån kyrkan den söndagen.

Ge barnen Bibeln!
Bibeln är full av berättelser om människor som går igenom kriser. Som tror, tvivlar, lyckas och misslyckas. Precis som i verkligheten runt omkring våra barn får de genom Bibeln ta del av berättelser om både ont och gott och om en Gud som är god och kärleksfull och samtidigt ofta svår att förstå.

Biskop och bibelforskare Sören Dalevi menar att barn kan behöva komplexiteten som finns i bibeln, att spegla sig i. Att få känna igen sig, förfasa sig och finna tröst kan hjälpa barn att hantera den svåra verkligheten och navigera i livsfrågorna.

Var en sårbar ledare!
När ett barn hamnar i en existentiell kris tror barnet ofta att hon/han är ensam om att fundera över de svåra frågorna, och att känna sig orolig. Barn har också svårt att se att en mörk period kommer att gå över, eftersom nuet känns som en evighet när man är liten.

Barn berättar sällan öppet om sina kriser i en stor samling, men kanske kan du som ledare öppna upp genom att dela något du själv varit med om. Hur var det när du var rädd för döden? Hur kändes det och vad hjälpte dig att komma vidare? Att få höra en annan person säga att den också varit där, men att man är glad nu kan ge ett barn hopp.