Johan och Josefine Arenius, projekledare/föreläsare och politisk sekreterare
Vi pratar alltid mycket med varandra, men våra behov när det kommer till att lösa konflikter ser lite olika ut. Johan släpper saker enkelt efter ett ”förlåt” medan Josefine behöver få prata igenom och vrida och vända på en del och är väldigt mån om att göra sig helt förstådd.
Inte helt sällan blir våra konflikter lite meta – vi samtalar om hur vi samtalar när vi blir osams på något vis – och ibland blir en liten sak större för att vi inte förstod varandra från början.
Vi är båda rätt så retoriska och skriker aldrig åt varandra, men ibland behöver vi påminna oss om att ett samtal inte är en argumentation där en ska vinna. Men vi tror att vi har nytta av att vi båda har jobb där mål, värderingar och samförstånd ständigt diskuteras.
Linda och Johan Odén, grundare av organisationen Family and friends
För oss har åren visat att det bästa sättet att lösa konflikter är innan det blir en konflikt. Vi är två ganska eldiga och passionerade personer och våra konflikter blir snabbt högljudda ordkrig om allt mellan himmel och jord.
Alla våra konflikter börjar med en syrlig kommentar likt ”tänk att du aldrig kan”, eller ”tänk att du jämt ska”. Den största utmaningen för oss är att låta bli att säga något om den andre är sen, har glömt soporna, glömt handla, eller vad det nu kan vara. Att hålla mun när man har rätt är en kamp mot egot. Men vi har hindrat många konflikter genom att göra så.
I kampen att vara tyst har vi visat att friden och glädjen betyder mer än att vinna ett principbråk.
Lyckas vi alltid? Nej, men att vi väljer att fria i stället för att fälla, förstå i stället för att missförstå gör att vi får både mindre och färre konflikter.
Else-Marie och Staffan Stadell; pensionerad sjuksköterska och pensionerad präst
Med åren har vår urskiljningsförmåga blivit bättre. Numera väljer vi våra krig lite bättre än vi gjorde när vi var unga.
Sedan har vi upptäckt att det faktiskt ofta är konstruktivt att sova på saken när man är osams.
Då händer det ibland att vi morgonen därpå har glömt vad det hela handlade om, och om konflikten kvarstår är det ändå bättre att ta upp den igen när båda är utvilade. Vi försöker också att ge jag-budskap. ”Jag uppfattar”, i stället för att komma med anklagelser som ”Du är alltid”
Innan vi kommit till att försöka lösa konflikten är det bön som gäller, var för sig.
Att be om förlåtelse och att förlåta är nödvändigt. Då ger vi oss själva och varandra en chans att börja om och förlåtelsen fördjupar kärleken.