Johan och Josefine Arenius, projektledare/föreläsare och politisk sekreterare

Det här är med komplimanger är vi rätt bra på om vi får säga det själva! Vi säger ofta att vi är stolta över varandra (något vi också försöker säga mycket till våra barn) och vi är snabba på att uppmärksamma bra saker som den andre gör. Vi säger ofta ”tack”. Komplimanger är nog ganska viktigt för oss båda två men vilken typ vi behöver skiftar nog. Vi är båda ganska trygga i jobb och vad vi är bra på, så kanske att vi suktar lite mer efter komplimanger kring utseende och sociala saker från varandra.

Linda och Johan Odén, grundare av organisationen Family and friends

Johan har alltid varit bra på att berätta att han tycker jag är fin och vacker. Det var bara det att i början innan jag blev fri från min ätstörning, kunde jag inte ta in det han sa. Det betydde inget för mig, nådde inte hjärtat. Så i början kunde jag varken ge eller ta emot komplimanger. Vi utvecklade med tiden en ganska negativ ordlista. Klagade mer på varandra än att uppmuntra. Vi var mer fokuserade på att få än att ge. Vårt äktenskap var väldigt egocentrerat, som om vi tänkte att det var den andres ansvar att göra mig lycklig. Bibelordet ”Tungan har makt över liv och död” har utmanat oss och hjälpt oss att forma ett nytt ordförråd, en ny ordlista.  Det är ju otroligt vilken makt och vilken kraft Gud lagt ned i våra ord. Vi kan med våra ord plantera hopp och tro i varandras tankar. Våra ord-tips till nybörjare är: Tack! Förlåt! Jag älskar dig! Du är så bra, så fin. Tack för att du är min!

Else-Marie och Staffan Stadell, pensionerad sjuksköterska och pensionerad präst

Uppmuntran och komplimanger är färskvara tycker vi båda. Och eftersom det är ”färskvara” så är alltså okej att man upprepar det som sagts många gånger tidigare. Men helt klart är att vi kan bli bättre på att se varandra. Vi tycker ju båda att det är jätteviktigt.